– Det ni ser är det jag orkar ta upp.
Regissören och dokumentärfilmaren Ewa Cederstam, Malmö, gästade Leksand och Bio Kontrast i måndags och visade då sin film "Våga minnas".
En dokumentär om hur hon i ungdomen våldtogs och hur både det egna minnet och familjen "stängt av" händelsen.
Det är alldeles tyst i biosalongen. Scenen på bioduken visar hur Ewa Cederstam sitter med sin mamma vid köksbordet. Efter 25 år har de trevande börjat närma sig det onämnbara - våldtäkten.
"Varför har vi aldrig pratat om den?" "Varför var jag ensam på första rättegången?" Frågorna är många och mamma försöker hitta de logiska svaren. "Vad har varit svårast?" frågar plötsligt Ewa. Då brister det för mamma.
– Det är en av de svåraste scenerna för mig att se, berättar Ewa Cederstam efteråt när större delen av leksandspubliken följt med till konditori Siljan för att höra mer om hennes film och hennes historia.
– Första tanken var att låta andra berätta om vad jag hade varit med om. Jag skulle inte vara aktiv alls, men till slut blev det oundvikligt. Det är ju ändå min historia.
Så hon vände fokus och började på olika sätt bearbeta det hon varit med om.
– Vi filmade 100 timmar och filmen är 75 minuter. Det finns som ni förstår massor som jag valt bort. För att det inte passar rent filmiskt, för att det är för jobbigt för mig att ta upp, för att det är en helt annan historia som inte jag ska berätta.
Hon gjorde filmen för att bli fri - "Är du fri nu? undrar en av besökarna.
– Jämfört med andra kvinnors öden i världen. Jag har ju fått både rättegångar och gärningsmannen dömd - men ändå inte, svarar hon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar